Sedan Alliansregeringen påbörjade reformeringen av sjukförsäkringen har utanförskapet minskat och vid årsskiftet togs nya steg för att ytterligare utveckla sjukförsäkringen. Det rör sig bland annat om viktiga åtgärder som ska leda till ökad möjlighet till individuell bedömning vid 914-dagarsgränsen, en ny sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och utrymme för den sjukskrivne att få tillgång till individuellt anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare.

Arbetsgivare ska från dag två till dag fjorton i varje sjuklöneperiod betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering. Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller idag exempelvis även om en anställd blir sjukskriven efter en skada som åsamkats vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för det första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande. Olika undersökningar vittnar om detta. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare och en företagare med en sjuk anställd kan inte själv tvingas jobba utan lön eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön.

Det är nu tydligt att jobbskatteavdraget leder till fler jobb och minskar utanförskapet. Det visar den utvärdering av jobbskatteavdragets effekter som Finansdepartementet genomfört och som presenterades i samband med den ekonomiska vårpropositionen. Frågan är varför fortsätter Socialdemokraterna att motsätta sig skattesänkningar för vanligt folk som ger jobb?

Socialdemokraterna har presenterat en ”satsning” för att minska ungdomsarbetslösheten. Förslaget innebär att de drar in 16 miljarder kr på ungdomarna och ger sedan tillbaka 2 miljarder kr i insatser som i stort redan är på plats. Har Socialdemokraterna missat nystartsjobben, instegsjobben och övriga anställningsstöd som vi har infört riktade till personer som lever i utanförskap?

Socialdemokraternas dagar har passerat. Den ”egna” helgdagen 1 maj och presentationen av skuggbudgeten den 2 maj är nyligen genomförda. Det har funnits många tillfällen att föra fram alternativ till regeringens vårproposition. De har haft medias fulla uppmärksamhet. Men vad har egentligen förts fram?

Sedan värnplikten gjorts vilande och anställningarna till Försvarsmakten tagit fart kan det konstateras att man även är på väg att bli den största ungdomsarbetsgivaren i Sverige. De närmaste åren kommer Försvarsmakten att anställa 4000 nya soldater och sjömän per år. I det arbetet måste Försvaret stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare bland många andra.